Jämshög

|Namnet|Häradet|Mikrofilmer|Gränsdragning|

Hur Jämshög fick sitt namn

Under åren som gått har Jämshög haft flera olika stavningar av namnet. Bland annat kan nämnas Gemsiö som det hette så tidigt som 1145.

Vi låter prästen herr Peder Ollszon, som tillträtt befattningen redan år 1590, berätta om hur Jämshög fick sitt namn:

"Det är allmänt känt av de gamla i socknen av Giemsö  förr i världen hette Broby. Av en händelse blev namnet förvänt, ty det sägs att det en gång kom en grip flygandes och satte sig på ett högt berg i byn som kallades Hallaberget. Folket kallade den för en gam och de vågande inte gå ut ur sina hus eller släppa ut sina kreatur under de två dagar den blev sittandes där. Omsider ledde de ut en tjur på backen som gick och bölade. När gammen blev varse tjuren flög han och tog tjuren med sina klor, flög upp på berget igen med tjuren och förtärde hans blod och kött och därefter flög den sin väg. Och sedan den dagen kallades byn för Gamshöj som nu efter lång tids användning blivit Giemsö". (MBS)

Top

Häradstillhörighet

Jämshög var en del av Skåne och Willands Härad fram till 1639, men överfördes då till Listers Härad i Blekinge. Bönderna klagade på att vägen till tinget i Fjelkinge var för lång. De ville tillhöra Lister Härad, där tingsplatsen låg i Norje i Ysane socken och dit var avståndet betydligt kortare.

Skåneland eller tiden före år 1658 då vi tillhörde Danmark kan innebära vissa problem att forska vidare i. I just Jämshög har det varit speciella problem. Socknen har flyttats i flera omgångar mellan olika län. Här nedan följer några riktpunkter.
 

Top

Mikrofilmer

Hur långt tillbaka kan man komma i Jämshögs socken? I det danska riksarkivet finns en hel del att hämta men man får givetvis räkna med att det tar tid. En del är mikrofilmat och ligger på rullar.

Nedan följer ett urval av rullar där Jämshög kan finnas.

Årtal, beskrivning eller innehåll och filmnummer.

• före 1559 bl.a. jordeböcker från Skåne, Blekinge Nr. 678
• 1612-1617 Åhus Len Regnskaber Nr. M 17.901
• 1611-1617 Åhus Len Jordeböcker Nr. M 17.901 - 17.902
• 1614-1618 Christianstads Len Regnskaber Nr. M 18.056 - 18.057
• 1619-1627 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.801 - 18.802
• 1627-1632 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.802 - 18.803
• 1632-1641 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.803 - 18.804
• 1641-1647 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.804
• 1647-1652 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.805
• 1652-1658 Sölvitsborg Regnskaber Nr. M 18.805 - 18.806
• 1627-1636 Sölvitsborg Ekstraskattemandtaller C Nr. M 18.808 - 18.809
• 1636-1644 Sölvitsborg Ekstraskattemandtaller C Nr. M 18.809 - 18.810
• 1646-1653 Sölvitsborg Ekstraskattemandtaller C Nr. M 18.810 - 18.811
• 1653-1658 Sölvitsborg Ekstraskattemandtaller C Nr. M 18.811
• 1604-1658 Sölvitsborg Kvittansiarumsbilag D Nr. M 18.811

Det lättaste är givetvis att låna via biblioteket som inte kostar något. Nackdelen är att äldre rullar tar lång tid att läsa och man bör inte försöka skynda sig för då begår man lätt misstag.

Top

Gränsdragningen

Andra iaktagelser som jag märkt är att gränsdragningen har ändrats. I Åhus Lens jordebog år 1611-1617 lägger man märke till följande:

Till Nesom (Näsum socken) hör följande byar år 1611:
Nesom, Klagertorp, Blistrup, Westenna, Boefalde (numera Jämshög), Axxiltorp, Allteholdt (numera Jämshög).

Till Jämshög hör följande byar år 1611:
(byarna kommer i den ordning som dom är avlästa) Boe, Grennom, Hågetorp, Hollige, Hemmingsmalle, Hesellholdt, Liungrydt, Rioeholdt, Gimsö, Killeboe, Toseboe, Mörboholdt, Weiholdt, Birkefalde, Kårebo, Bendsboe, Fareboell, Ullfueboe, Snöfleboe, Dallensholldt, Rönnase, Brenderebydenn, Slaffnenes, Schiellemersholdt, Wilsholdt, Slettenn, Kullann, Aleboe, Gillesnes, Bageboe, Snöfflueboe, Kiereboell, Lönersholdt, Mörkemalle, Bagemalle, Röesholdt, Brödeholdt, Kierlingebydenn, Ebemalle, Opmaie, Angillsmalle, Hiernes, Hinnsholdt, Skrobeboe, Monneskindt, Komperskulde, Gaslunde, Bodmerstrorp, Skydsmalle, Nybyden, Erichstorp, Thommekulle, Uggeleboe, Allemalle, Astenskulle, Hallensboe, Rönholdt, Krefftemalle, Isakismalle, Bimallenn, Kopperemalle, Stramsmalle, Byderemalle, Grememalle, Stierorfe, Kraftuemalle, Hullingerydt, Gilleruen, Falsholdt, Kiersmalle, Brogemalle, Abremalle, Skriffuersholdt, Skalmodidt, Mulletorp, Judenes, Lönnemalle, Svendtorp, Davidsholdt, Lillebrödeholdt, Lillenödeboe, Mölleras, Giogeeholdt, Karstorp, Egerneboe.

Även Miöenes (Mjönäs), Shernes (Skärsnäs), Myren och Opmandt (Oppmanna) tillhörde Jämshögs socken i en annan jordebog från 1611 (dom tillhör numera Vånga).

I vissa jordeböcker under samma period nämns Boafall och Alltidhult i Jämshögs socken, och man kan inte med säkerhet säga hur det förhöll sig, för det skedde en del gränsändringar vid denna tiden.

I rulle 678 som behandlar tiden före 1559 finns inte mycket att hämta för Jämshögs forskare. Däremot finns det en del från Iffetoffta (Ivetofta) socken. Även Opmadny, Emmeröff och kringliggande socknar är omnämnda. (GG)

Top