Det är svårt att säga när skvaltkvarnen kom till
norden, men den är känd ända sedan medeltidens början 476.
Skvaltkvarnen är en enkel mjölkvarn, som kunde ligga i små vattendrag
med liten fallhöjd. Till skillnaden mot en vanlig vattenkvarn är vattenhjulet, skvalten,
liggande och axeln därmed lodrät. Kraften förs alltså direkt till
kvarnstenarna och därför måste kvarnen ligga i en ström. Kvarnhusen
var vanligen ganska små, ofta med 2 - 4 meters sida och
knuttimrade.
Nedan följer en förklaring av kvarnens konstruktion. |
|
|
A |
Skvalthjul - skovelhjul, ofta med
något snedställda blad |
B |
Ränna - för vattentillförsel |
C |
Drivaxel eller spindel |
D |
Liggare - den undre, fasta stenen |
E |
Öga - säden matas ner i ögat där den mals |
F |
Stut - bingen där man hällde säden som skulle
malas |
G |
Sko - säden strilade ner mot stenen |
H |
Skakkäpp - fick stuten att skaka så att säden
matades fram i en jämn ström |
I |
Löparen - den övre medroterande stenen |
J |
Lätteverket - inställningsmekanism
för att kunna höja och sänka drivaxeln mot kvarnhjulet. |